|
| |
|
Det har ryktas om vår död! Just nu upplever ju friidrotten och vi i Göta en enorm hausse, inte minst på ungdomssidan. Men så har det inte alltid varit. I mars 1961 fanns i praktiken inga ungdomar alls i föreningen varför styrelsen gick ut till Karlstads ungdomar med följande upprop under rubriken "Det har ryktas om vår död". Här kommer några utdrag ur brevet som visade sig bli starten till dåtidens Ung-Göta. Vi kan väl avslöja att det blev en ganska lyckad verksamhet så småningom. Ur leden fostrades två blivande förbundskaptener i form av Anders Borgström och Ulf Karlsson. "IF Göta är säkert välbekant för de flesta. Vi ber nu om att få presentera föreningens Friidrotts-sektion lite närmare. Föreningen är till för alla vänner av sund idrott och fostran. Medlem i friidrottsektionen kan var och en bli som vill:
gå in för tävlingsidrott och sikta mot stjärnorna.
vi vill erbjuda ungdomen en annan väg än sysslolöshet, slapphet och felinriktad aktivitet.
Som ett led i vår giv har vi låtit ungdomarna välja en egen styrelse som skall stå i spetsen för Ung-Göta och hjälpa styrelsen med ungdomsarbetet.
Vi uppmanar alla intresserade att sluta upp kring vår förening. Var och en som är positiv till vårt program är välkommen till IF Götas friidrott."
|
|
Visste du att... ... Götas friidrottsskolelag 1979, i Örebro, för första gången förlorade den traditionella Triangelmatchen mot friidrottsskolorna i Mölndal och Örebro. Det var när lagen möttes för sjunde året i rad som undertecknad, dåvarande ungdomsledare, kunde konstatera att 1979 års Götalag inte nådde upp till tidigare standard. Göta hade vunnit tävlingen de fyra första gångerna och blivit tvåa de två senaste åren men nu hamnade man alltså sist av de tre. Visserligen var vi inte långt efter Örebro, endast 2,5 poäng, men avståndet till Mölndal var desto större, hela 107,5 poäng. Efter en analys av resultaten konstaterades "att det är på pojksidan som vi ligger katastrofalt långt efter". "Till nästa höst är det dock ett 'måste' att få igång ett par uppföljningsgrupper på pojksidan. Vi har helt enkelt inte råd att tappa mer där. Vad flickorna beträffar så ser läget inte på långa vägar så hotfullt ut. Tittar man enbart på flickresultaten så ser man att de faktiskt blev tvåa sammanlagt, bara 29 poäng efter Mölndal". Några ljusglimtar fanns trots allt, goda resultat presterades bland annat av Stefan Olsson d.y (Sundin), Karin Lunqvist, Gun-Britt Johansson, Johanna Ågren, Anna Andrén, Eva Berggren, Maria Södergren, Cecilia Alte, Carita Svensson, Petra Nygren, Mikael Andersson, Niklas Jonsson, Pia Zetterlund och Malin Jonsson. Så trots allt hade det "väldisciplinerade och lugna gänget inga sura miner i bussen hem". Uppgifterna är hämtade ur klubbtidningen Götisten, nr 2, 1979. /Björn Eliasson/ |
|
Ifrån sydligare nejder En tragisk händelse inträffade vid en juniormatch i Hagfors 1926 mellan Göta och Viking. En av våra mest lovande juniorer, Sven Bresky, fick då sina händer förfrusna och blev för månader liggande på sjukhus - många gånger var läget så kritiskt, att risken för amputation förelåg. Matchdagen hade jag per telefon fått meddelande om olyckan och sagt till att juniorlagets kapten skulle komma upp till mig. På söndagskvällen kom nämnde herre, lystrande till det sedermera så kända bandynamnet "Jullen" Larsson. - Nå Jullen, hur fasen gick det här till? - Ja, det var ju match som vanligt och vi krigade för fullt. Nog var det lite kallt, men det gick vägen ändå utom för "Salem" (som var smeknamnet på Bresky). - Ja, det var ju illa! - Ja, men det är nog förklarligt att "Salem" inte tålde kylan för han är ju från sydligare nejder! - Hur kallt var det då? - 38 grader! Eric Borgström, saxat ur Götas jubileumsskrift 1944 /Anders Borgström/ |
|
Visste du att... ... Göta Friidrott under en period1981drev en kioskbutik på Våxnäsgatan i Klara. Melona hette butiken men det visade sig snart att det inte blev den lysande affär som man hade hoppats på. Tanken med att köpa butiken var att den skulle ge arbetstillfällen åt några aktiva och ge en ekonomisk vinst som kunde pumpas in i verksamheten. Det hela slutade istället med en förlust på 90 000 kronor och butiken såldes. 1982 arrangerade Göta en landskamp mellan Sverige och Storbritannien på Tingvalla men även det arrangemanget gick med förlust - 60 000 kronor back blev resultatet denna gång. Detta var två tunga ekonomiska smällar under 80-talets första år. Att Göta över huvudtaget överlevde berodde på GötaJoggen som dragits igång något år tidigare och som genererade stora inkomster till föreningen. Även på den tiden hade man framförhållning i styrelsen. I en artikel i NWT 1982 sa man sig vara medvetna "om att man inte kan hoppas på sin 'mjölkkossa' i all evighet". Därför sökte man nya inkomstkällor. Ja, det var väl nog så klokt men nu så här 22 år senare kan vi konstatera att GötaJoggen/Stadsloppet fortfarande är en av föreningens viktigaste inkomstkällor, om än något mindre än under toppåren. Många miljoner har detta arrangemang genererat åt Göta under de drygt 20 åren. Men som sagt "mjölkkossan vara inte för evigt". /Björn Eliasson/ |
|
Visste du att... ... tidningsrubrikerna 1982 talade om att det förekom svarta pengar i Göta. Efter att flera klubbar avslöjats med att betala ut svarta pengar till sina aktiva riktades misstankarna också mot Göta eftersom föreningen hade "värvat" en lång rad toppfriidrottare. Några exempel var Raimo och Helena Pihl, Rune Almén, Dan Orbe, Angela Persson, Sven Nylander och Susanna Lorentzon. Men IF Göta blev slumpmässigt utvalda för en revision av Länsstyrelsen som i stort sett inte hade någonting att anmärka på. Istället är det andra saker som gör att alla duktiga aktiva söker sig till Karlstad sa Ulf Karlsson i NWT i oktober 1982. De söker sig hit för att de vill utvecklas som friidrottare och att vi i Karlstad kan erbjuda: - Utomordentligt bra träningsförhållanden - Sveriges bästa stall av instruktörer - En klubb med ett mycket fint ryckte, och en sund ekonomi Känns det igen? I stort sett kan man väl säga att det fungerar på samma sätt även idag. Detta har under lång tid varit en medveten strategi från Götas styrelse. /Björn Eliasson/ |
|
Visste du att... ... det 1977 var stor risk för att friidrotten i Göta skulle falla samman. Efter att ha gjort strålande insatser 1975 och 1976 under ledning av Milovan Jovancic hotade denne med att flytta till Göteborg. Han hade fått ett erbjudande om att bli tränare i IK Vikingen. Jan Lilja, klassisk sportchef på NWT skrev i sin spalt våren 1977 så här: "Än finns det ett litet hopp om att Milovan blir kvar i stan, men det kan för dagen inte betecknas som särskilt stort. Han säger så här: - I augusti kommer jag att bestämma mig. Då vet jag bättre mitt läge i Karlstad, och hur jag ska ställa mig till erbjudandet från IK Vikingen. egentligen vill varken jag eller familjen bryta upp från Karlstad. Här trivs vi, här har vi ett alldeles nytt hus, här har jag min restaurang, (Fontana) och här har jag alla mina idrottskamratrer. Men detta är ändå en sak. Jag måste tänka framåt!" Med facit i handen vet vi att Milovan blev kvar som tränare i Göta ytterligare ett antal år och vi som uppvaktade honom på hans 75-årsdag i somras vet att han, 36 år efter ankomsten till Karlstad, fortfarande bor kvar i det hus som var nytt 1977 och idrottskamraterna är de samma. /Björn Eliasson/ |
|
Visste du att... ... när Tingvalla IP belades med allvädersbanor för första gången 1974 fungerad Våxnäs IP som reservarena. Den dagliga träningen bedrevs där och även ett antal tävlingar genomfördes på de svarta stybbanorna. Nu var det inte helt ofarligt för de aktiva friidrottarna att flytta från Tingvallas perfekta röda stybb. I NWT den 24 maj 1974 kunde man läsa följande: "Banorna är för lösa, berättar götatränaren Milovan Jovancic. På tre veckor har flera av våra aktiva råkat ut för skador. Det handlar om Lena Bergström, Malin Michaelsson, Lars Lilja och Milovans son Nenad". Så allvarliga var dock inte skadorna, samtliga uppräknade utvecklade sina friidrottskarriärer på ett utomordentligt sätt efter detta. Samtliga (utom Nenad) besökta dessutom Götas jubileumsfest den 6 november 2004, till synes helt utan men. /Björn Eliasson/ |
|
Visste du att... ... urgötisten Anders Borgström under en period faktiskt tävlade för KFUM Örebro. Det hände under denna period att han fick kämpa mot andra Götister. Under en tiokampstävling i juli 1969 på Våxnäs IP, till exempel, var det han och Ulf Karlsson som slogs om segern. Det slutade med att båda slog distriktsrekord, Ulf för Värmland och Anders för Närke. Men kampen var hård in i det sista Anders ledde sammanlagt efter nio grenar efter att ha kastat 64,23 i spjut, hela 16 m längre än Ulf. På den sista och avgörande grenen 1 500 m var förhållandena de omvända, Ulf vann på 4.16,6 mot Anders 5,09,8. Detta ledde till att Ulf Karlsson totalsegrade på 6 572 poäng före Anders Borgströms 6 425 poäng. /Källa: VF 23/7 1969, Björn Eliasson/ |
|
Visste du att... ... vätskeförlusten är stor när man springer långlopp i hög värme. Vid SM på Tingvalla i somras var det mycket varmt och förbundskontrollanten Gunnar Holm skrev i sin kontrollantrapport att hettan "ofta var besvärande både för tävlande och för funktionärer. Speciellt jobbigt var det för löpare på längre sträckor och flera tvingades bryta och en smärre kollaps på kvinnornas 10 000 m kunde noteras". Kanske tänkte Gunnar då på sitt eget 10 000 meterslopp på SM på Tingvalla 1975. Det var minst lika varmt den gången, 33 grader i skuggan. På eget initiativ bestämde sig VF med journalisten Bruno Thörnqvist i spetsen för att göra ett experiment. Man fick fram en våg och lyckades få upp alla 10 000 meterslöpare på den innan de gav sig ut på uppvärmning inför SM-tävlingen. Proceduren gjordes om efter avslutat 10 000-lopp och man kunde konstatera att löparna i snitt förlorat 1,88 kg. Mest hade den lätte (54 kg) blivande förbundskontrollanten Gunnar Holm blivit av med, han hade gått ner hela 2 kg. Nämnas kan också att han inte lyckades försvara sin titel från 1974 utan slutade som tvåa. /Björn Eliasson/ |
|
Visste du att... ... Rune Almén som är mest känd för sitt höjdhoppande, svensk mästare 5 gånger och som fortfarande toppar Götas 10-bästalista på 2,23, också var en duktig längdhoppare och 10-kampare. 1975 arrangerade Göta Svealandsmästerskapen som ett genrep inför stundande stora SM och där vann Rune längdhoppet på en bit över sju meter. Hans personbästa är 7,15 och med det ligger han på tionde plats i Götalistan. I 10-kamp har Rune gjort 7 164 poäng vilket ger honom en sjunde plats genom tiderna i Göta. /BE/ |
|
| |