För någon vecka sedan nåddes vi av det tråkiga beskedet att Kauko Kaikkonen i en ålder av 75 år lämnat oss efter en tids sjukdom. Kauko var Göta trogen sedan 60-talet och innehade många olika funktioner i föreningen. Kauko var en både stolt och lojal götist och en mycket god ambassadör för föreningen i olika sammanhang.
Det var framförallt som ledare för ”Långskubbarna” som Kaukos engagemang märktes allra mest. När verksamheten startade under 70-talet var det tämligen ovanligt att en förening hade den typen av verksamhet. Kauko brann för långlöpning och han inspirerade sin omgivning att börja träna lite mer organiserat! Ambitionsnivån hos deltagarna kunde variera men alla var välkomna och fick Kaukos öga och uppmärksamhet! Så här med några decenniers perspektiv kan man lugnt konstatera att Kauko var långt före sin tid med denna mycket uppskattade verksamhet som växte och blev en viktig del av föreningen! Kamratskapet var viktigt där gemensamma träningar och olika sociala aktiviteter med Julfesten som given höjdpunkt varje år!
Hundratals är de löpare som följt Kaukos träningsprogram och som utvecklats som löpare ändå upp till mycket god nationell nivå! Men kanske ännu viktigare, han fick unga och gamla, män och kvinnor att verkligen gilla den löpning som han själv verkligen älskade. Kauko sprang själv otaliga motionslopp, stora som små och var en av dem som var med av starten av bland annat Stockholm Marathon och Götajoggen/Karlstad Stadslopp.
Tillsammans med Långskubbarna tog Kauko också initiativet till Sylvesterloppet som årligen i två decennier arrangerades i centrala Karlstad . För många var det en given tradition att ”tjuvstarta” Nyårsfirandet med springa 8,6 km och som mest var det över 500 deltagare! Därutöver arrangerade Kauko också många resultattävlingar på olika distanser såväl i Våxnäshallen som på Tingvalla IP: I rollen som Veteranombud för VFIF inbjöds förstås löpare från hela Värmland som gärna kom för att mäta krafterna
Kauko var under många år funktionärer i föreningen och bidrog därmed till många framgångsrika arrangemang och tävlingar. Han satt också i styrelsen under ett antal år och var förstås en given medlem av Tränarrådet.
Kauko var i sanning en ”trogen arbetare i Götas egen vingård”. Det är många som har anledning att sända en tacksamhetens tanke för ett livsarbete i friidrottens och föreningens tjänst. Föreningen kommer att på olika sätt hedra Kaukos minnes framöver, bland annat kommer ett stipendium att instiftas!
/IF Göta gm Stefan Olsson